Horizontal Transfer

Projektet med det övergripande arbetsnamnet Horizontal Transfer utgör en växande flora av transdisciplinära experiment, materiella undersökningar och konstnärliga processer som kretsar kring nya sätt att tänka, göra och bli med andra livsformer. I fokus står transgena utbyten och symbiotiska artöverskridanden av det förment mänskliga till icke- och mer-än-mänskliga varelser – på en gång begär efter, men också risk eller kris i att bli något annat, att förvandlas till den andra. Men också en varaktig, hållbar och radikal antropo-de-centrism i skapandet av nya sociala, politiska och estetiska ekologier, ett utökat släktskap som tillskrivs allt levande, alla arter, sorter och familjer, tvärsigenom evolutionen. Jag arbetar med en spekulativ udd mot både utopiska och dystopiska framtider, men också för att överskrida dessa med ett “being as becoming” och “Sympoiesis” (läs mer på bit.ly/Sympoiesis). Det konstnärliga arbetet genomgår mutationer och transformationer och förgrenar sig i olika material, metoder, verkdelar och processer, som pågår samtidigt och överlappande. Jag deltar i projektet med mig själv som stoff, flytande kultur-arvsmassa, och på en gång privilegierat och prekärt subjekt.

Horizontal Transfer initierades under ett residency på Coalesce Center for Biological Arts som är en del av University of Buffalo (NY, USA) 2017 med bas i en transgen människa­-växt­donation. Konstnärligt är det en konsekvent fördjupning och utveckling av filmprojektet Gifted Men om den kommersiellt organiserade spermadonationen i Danmark, samt projektet deCODE doNATION i Reykjavik 2015, där jag undersökte ofrivillig donation av DNA som en kritisk praktik i Islands nationella genetiska kartläggning genom företaget deCODE.

Documentation "Gifted Men" at Donor Portraits, Kalmar Konstmuseum 2015 by Nils Agdler and Timo Menke. (Photo: Nils Agdler © 2015)
Documentation “Gifted Men” at Donor Portraits, Kalmar Konstmuseum 2015 by Nils Agdler and Timo Menke. (Photo: Nils Agdler © 2015)

Projektet utgår från ny kunskap kring sk horisontell genöverföring där människan som art kan ha överlevt och utvecklats med hjälp av DNA från växtriket. Människan som art i det sk antropocen har däremot överkonsumerat naturresurser utan någon substantiell återbäring till växtriket. Projektet undersöker hur och vilka handlingar och praktiker på en konstnärlig och diskursiv nivå kan ge tillbaka, ge bort det mänskliga till naturen, men också ge upp det som specifik art, laddade med etiska, estetiska, ekologiska och posthumanistiska aspekter. I ett större pågående experiment överför och transformerar jag delar av mitt DNA till gråärten Pisum sativum var.arvense med hjälp av metoden Agrobacterium­ Mediated Plant Transformation.

Ärtor spelar en historiskt viktig roll i upptäckten av en strukturerad lära om arv och anlag. Jag har genomfört intervallfilmade odlingar av två gråärtssorter med namnet Timo (NordGen) i direkt referens till den österrikiske munken Gregor Mendel, som genom att korsa ärtsorter 1856-1863 utvecklade fröet till genetiken. Valet av gråärten är mångbottnat och pekar även på matproduktion och hållbar odling. Det är möjligt att ge tillbaka Timo-­DNA till Timo-­gråärten, som kunde tänkas bli ätliga transgena Timo-­ärter; en sorts grön kannibalism. Denna hybrida Man Pea finns kartlagd med protokoll för en möjlig överföring i schematisk och grafisk form. Den verkliga transgena hybrid-ärt med mänsklig DNA visade sig däremot oerhört svårt att ta fram.

Draft of the schematic of creating a transgenic human pea © Solon Morse 2017
Draft of the schematic of creating a transgenic human pea © Solon Morse 2017
Draft of a tree based on an alignment of the 18s gene © Solon Morse 2017
Draft of a tree based on an alignment of the 18s gene. The 18S gene is a nuclear ribosomal RNA gene not translating into a protein, but functional in the ribosome as an RNA sequence. © Solon Morse 2017

Människa­-växt­donationen som ett biosyntetiskt, etiskt och ekologiskt dilemma ledde till att åter “tänka med” processen i termer av horisontalitet igen, eller frågan om var “jag” slutar och “de” börjar, eller att vi (jag och ärtan) redan är släkt och fortsätter ett blivande “nature and nurture”-utbyte på en horisontell nivå, alltså inte hierarkiskt eller vertikalt, utan med bas i vilande, inbäddad eller bara liggande: från såbädd till labbänk till solbädd. Projektet präglas därför av horisontala arbets- och presentationsformer även i utställningen.

De animerade stillbildstagningarna från odlingen har karaktären av ett naturens mörkrum. Det speciella färgspektrum hos växtljusen utgör en annan byggsten i projektet: långtidsexponerande och biokemiska fotografiska metoder genom vilka livsprocesserna kan synliggöras på nya sätt. Jag har gjort experiment med cyanotypier och siktar på antotypier där gråärten kan producera själva det stoff (blombladens färg) som används för att avbilda den. En större odling av ärtorna i utställningsform kan alltså generera både mat, framkallningskemi och en liminal zon för artöverskridande självporträtt.

En patologisk antites till den ovan skisserade Man Pea återfinns i sk Tree Man Syndrome (Epidermodysplasia verruciformis), där de hittills få konstaterade fallen i Indonesien, Bangladesh och Gaza ger växt- och barkliknande missbildningar på främst fötter och händer. Jag tänker kring det här som en ofrivillig horisontalitet, hybriditet (ett sorts växtblivande) samt en radikal hospitalitet, ett överskridande med människan inte som agent, utan som patient. Med tanke på den fotografiska apparaten kring sjukdomars avbildande och representationen av den andre i de befintliga medierna, har jag därför börjat tänka i teckning – “livsträdet” börjar få en annan dimension.

Tree Man som en ikonisk hybrid har även starka kopplingar till den sk bladmannen, eller Green Man i engelskspråkiga sammanhang. Skulpturala Bladansikten tillhör en rik flora av dekorativa element över hela Europa. De andro- och antropomorfiska dragen hos den konsthistoriska bladmannen går inte att ta miste på. Samtidigt uppträder växt-människan i denna skepnad snarare som en gränsvarelse utan fast identitet, syfte eller betydelse, en shapeshifter någonstans mellan man och kvinna, ond och god – in flux. Jag vill omvärdera figuren mot dess genuint hybrida betydelse för en performance och ett event: en utökad fröbytardag, en artbytardag där allmänheten bjuds in att byta flora, fauna eller fungi med varandra, och med mig och ärtorna.

Tree Man hand drawing
Tree Man hand drawing

Min konstnärliga process från Man Pea till Tree Man via bladmannen rör sig mellan radikal donation och radikal hospitalitet, mellan transgen och patogen, där förvandlingen och förhandlingen av de gemensamma livsvillkoren sker genom horizontal transfer. Utställningen som helhet rör sig mellan arkiv över och ekosystem för en växande kultur-arvsmassa.